Tutorial: Janomes Coverpro 1000CPX

I oktober 2011 köpte jag en Janome Coverpro 1000 cpx. Det är en ren täcksömsmaskin och jag visste att det är en maskin som kan vara svår att lära känna så jag läste på mycket och har testat mig fram. Idag är vi bästa kompisar och jag skulle inte vilja vara utan Covern.

Nu tänkte jag dela med mig av det som jag har lärt mig under åren med Covern, som är samma maskin som Elnas täcksömsmaskin. Till att börja med tycker jag inte att man ska vara rädd för symaskinen och ett tips är att få hjälp på symaskinsaffären där man köper den eller hitta någon i ens närhet som har en sedan tidigare och få hjälp genom henne/honom. Ha tålamod och när du väl fått till inställningarna ändra dem inte om det inte är nödvändigt.

Med en Janome Coverpro 1000CPX kan man sy enkel-, dubbel- och trippelsöm samt avig täcksöm med två eller tre sömmar. Det är alltså en ganska begränsad symaskin och du kan inte ha den istället för en hushållssymaskin.

Trippel-, dubbel- och enkelsöm

Grundinställningar
Till att börja med behöver man få till en bra grundinställning. Min maskin fungerar bra med de rekommenderade inställningarna på trådspänningen, 4-4-4-3. Jag köper nålar från Bibbis textil som är extra långa. Många får hoppstygn pga att nålarna är dåliga så det kan vara värt att prova att byta till nya vid hoppstygn. Du väljer stygnlängd på höger sida av maskinen. Jag brukar köra på 4, ibland kortar jag av stygnen något men inte mycket.

Nedre ratten är diffen, mittenratten är stygnlängd

Något annat som är viktigt att lära sig det är att ändra diffen (differentialmatningen). Även den sitter på höger sida. Diffen bestämmer hur mycket tyget ska matas fram och genom att ändra den kan tyget sträckas ut eller rynkas ihop. Eller som det oftast ska vara, ingetdera. Jag får ändra denna beroende på vad jag har för tyg men oftast ligger den på 0,75. Vid bandkantning däremot får jag ofta ändra den, men det kommer jag till senare.

Det går även att ändra på pressarfotstrycket om man tycker att det behövs. Jag brukar inte göra det utan har den på 1 cm. Du mäter pressarfoten med en piffikus eller linjal, det är alltså höjden som avgör pressarfotstrycket.

Det finns en genomskinlig pressarfot att köpa. Många rekommenderar denna eftersom man då lätt ser vart sömmen hamnar. Jag hade turen att det följde med en Center foot guide med maskinen och med den var det en genomskinlig pressarfot. Jag tog bara bort metalldelen som styr sömmen till mitten och så hade jag en Clear View foot. Och det blev faktiskt skillnad, framför allt när jag bandkantar. Men det är inget måste, pressarfoten kostar nästan 500 kr.

De två metallfötterna följde med maskinen

Börja sy
Börja på en provlapp och fortsätt direkt över till det riktiga tyget.
När du börjar sy en söm som börjar i en kant använder du först en liten lapp att börja på för att sedan fortsätta direkt på nästa tyg. Det här gör man för att inte sömmen ska repa upp sig och för att sömmen ska börja direkt på tyget. Även i slutet av sömmen behöver du använda en liten lapp. När du fållar ett redan ihopsytt tyg är det bara att börja mitt på tyget.

Som vanligt ska maskinen själv mata tyget och den som syr ska bara styra tyget. Att dra det framåt leder oftast till hoppstygn.

Avig trippelsöm i fåll

När du börjar och avslutat en söm på t ex en tröjfåll behöver trådarna fästas för att inte repas upp. Jag brukar knyta ihop alla trådarna och sedan leda in dem i fållen med en nål. Är det en avig täcksöm behöver jag först leda dem till baksidan för att sedan knyta ihop.

För att få loss trådarna lyfter man pressarfoten och vrider handhjulet till nålarnas högsta punkt, därefter drar man ut nåltrådarna lite för att till sist dra tyget lite snett bakåt. Det här är jag och min maskin inte riktigt överens om och därför gör jag lite annorlunda. Jag börjar med att lyfta pressarfoten, sedan drar jag försiktigt tyget snett bakåt samtidigt som jag sänker och höjer nålarna lite med handhjulet. Då släpper trådspänningen och trådarna går att dra ut. Innan jag drar ut mer så brukar jag ta ett grepp om slutet av sömmen för att inte repa upp den.

Avig trippel-, dubbel- och enkelsöm

Sprätta

Att sprätta med en täcksöm är faktiskt enkelt. Börja från slutet av sömmen, ta upp nåltråden/-trådarna, och dra sedan lite i gripartråden. Du ska nu kunna dra upp hela sömmen. Ibland fastnar den för mig vilket oftast beror på att det har fastnat lite tunna trådar från tyget, jag brukar så dra lite i nåltrådarna och så brukar det gå att fortsätta med gripartråden. Om det inte gör det får man sprätta loss lite och börja från början.

Sprättning

Avig täcksöm i t ex raglanskärning. 
På köpeplagg kan man ibland de en söm i t ex raglanskärningen på en tröja, den kan man få med en avig trippelsöm på Covern. Industrimaskinen som sytt köpetröjan gör både ovelocksömmen och coverlocksömmen samtidigt, det här kan inte Covern utan först sys en ovelocksöm med Overlockmaskinen för att sedan sy en avigtäcksöm med Covern.

Avig trippelsöm i raglanskärning

Jag hade stora problem i början när jag skulle få till sömmen. Det blev bara hoppstygn hur jag än försökte. Jag gav faktiskt upp men så några månader senare försökte jag igen och då gick det. Vad jag hade ändrat på vet jag inte men nu kör jag samma inställningar som när jag syr vanlig fåll, 4-4-4-3, diff 0,75, stygnlängd 4. Viktigt är att börja på en lapp som har ungefär samma tjocklek som raglanskärningen. Avsluta även med denna lapp. När jag syr försöker jag hamna med den nålen som är närmast skärningen mellan ärm och fram- eller bakstycke precis i kanten.


Bandkantning
När jag köpte min ingick en bandkantare, som jag har använt en hel del. Den viker en förklippt remsa så att maskinen syr ett kandband på en halsringning eller liknande. Jag hade problem i början med att det blev jättekorta stygn och massa hoppstygn men genom att öka stygnlängden och att hjälpa till att mata den  klippta remsan så blev det bra. När remsan var lite för bred eller om det var tjockare mudd gled remsan inte lika bra och bromsade därför när maskinen matade tyget. Jag brukar därför klippa remsan någon millimeter smalare än rekommenderat, 42 mm för fyrvik och 31 för trevik.

Bandkantaren på plats

Det som är lite trixigt med bandkantaren det är att få till inställningarna på alla skruvar. Man kan ändra var kantbandet ska komma under pressarfoten samt hur övre och undre delen av kantbandet ska vara i förhållande till varandra. Sömmen ska på översidan gå på kantbandet men på undersidan ska sömmen dölja kanten på bandet. Detta ändras med skruvarna längst upp på bandkantaren. När man väl har fått till inställningen så behöver man sällan ändra.

Jag ändrar ibland kantbandaren i sidled beroende på om jag kantar med interlock, jersey eller mudd. Tyget drar sig lite olika i kantbandsapparaten och därför får jag flytta apparaten lite till höger eller vänster. Det gör jag genom att lossa lite på de vita skruvarna.

Bandkantning med vänster- och mittennål

Vilka nålar som man väljer när man bandkantar är en smaksak. Jag sydde förut med mitten och höger nål men provade sedan vänster och mitten och tycker att det är lättare att få till sömmen då. Man får helt enkelt prova sig fram vilket man själv föredrar.

Färdigt kantband

Jag syr kantband med interlock, jersey och mudd. Det går lika bra med alla sorterna, det jag måste ändra är diffen. Det skiljer sig både med kantbandstyg och vad det är för tyg på plagget. Nedan är de inställningar på diffen som jag brukar använda. Men det behöver man oftast prova sig fram till för det kan skilja sig en del.

Jersey kantad med mudd - 0,5
Jersey kantad med interlock - 0,75
Interlock kantad med mudd - 0,75
Interlock kantad med interlock - 1


Snäva svängar 
Snäva svängar blir det ibland när man kantar. Det går oftast inte att bara köra på utan att nålarna helt plötsligt hamnat utanför kantbandet. Jag löser det med att stanna med nålarna nere och sedan lyfta pressarfoten lite grann, inte för mycket för då släpper trådspänningen. Sen drar jag lite i det klara kantbandet åt vänster och så syr jag en bit till och upprepar. Syr jag till exempel en body där det blir en nittiograderssväng så upprepar jag tre gånger under svängen. Jag kan även hjälpa till och styra kantbandet med pincetten. Då sätter jag pincetten mellan pressarfot och kandbandsapparaten på kantbandets yttersida.


Från fyrvik till trevik.

Vad som behövs för att göra om från fyrvik till trevik.

Den bandkantare som ibland ingår när man köper en CoverPro är en fyrvik. Jag kan tycka att kantbandet blir lite tjockt när det är fyra lager tyg och har därför valt att göra om till trevik. Det är ett enkelt ingrepp som är lätt att ändra om man vill ha fyrvik. Man sätter en papperslapp längst ner, se bilden nedan. Och trär en gummisnodd längst ner på hållaren för kantbandet.

Hoppas att min tutorial har hjälpt till. Har du frågor eller tycker att jag har missat något är du välkommen att höra av dig!