Tre gånger djur

Tre plagg som flyttade till södra Sverige för ett tag sedan. 

Valet var självklart

Lillebror fick följa med till Syfestivalen i februari, även mormor var med och hon visade detta tyg för honom. Tror ni jag kunde gå ifrån montern utan att köpa en snutt av tyget?! Nepp, det fick följa med, en kepsmössa har det hittills blivit. Tröja står på tur, när jag nu hinner med det. Är lite mycket nu, husbyggnation (visserligen i startgroparna), mycket på jobbet och så vår och allt det innebär.

Upp och iväg

I helgen sydde jag en tröja till stora barnet. Tyget är ganska enkelt i sig men har ändå det lite speciella med de tvärgående ränderna. Jag fastnade för senapsgul matchning och egentligen hade det räckt med kantband i det tyget, men så ville jag göra något annat och få mer färg på tröjan. Så jag gjorde en applikation i form av en pil.

När jag tittar på den så här i efterhand ser det ur som att pilen pekar mot hjärtat (vet, det sitter ju inte där egentligen...). Passar bra då min fina femåring har hjärtat på rätt ställe vad gäller vänskap, "kärleksfullhet" mm.

Myran

Jag fick en förfrågan av barnens förskolepedagoger om jag hade möjlighet att sy en myra till dem. De håller på och lär sig om myror och myran skulle t ex ge barnen uppdrag i skogen mm. Jag tänkte att så svårt kan det väl inte vara och antog utmaningen.

Till att börja med fick jag rita ett mönster eftersom det inte gick att hitta ett någonstans. Sen beställde jag ögon, såna där säkerhetsögon som man trycker igenom tyget och som sedan ska sitta helt säkert. Även om det inte är en myra som ska lekas med av barnen så tyckte jag det var bäst. Tyvärr fick jag vänta alldeles för länge innan de kom och till slut gav jag upp och sydde dit egna som applikationer. Blev nog bättre än det hade blivit med de små i plast.

Tyget är svart velour som jag tidigare skänkt till förskolan med som de skickade med. Jag sydde direkt i det tyget, lite vågat om mönstret inte hade blivit bra men resultatet blev mer än okej. Jag funderade länge och väl på hur jag skulle lösa benen. Köpte svarta piprensare men de blev för taniga, till sist valde jag att sy tunna ben som vändes  och sedan pillade jag in piprensare för att få till benformen. Benen var de värsta och mest tidsödande att göra men blev bra när de var färdiga.

Nu bor myran hos barnen på förskolan och har varit med dem i skogen i alla fall en gång.